USA:s militär bygger kultplats för hedningar
En flygvapenbas/militärhögskola i Colorado har satsat en stor summa pengar på att bygga en Stonehenge-liknande stencirkel på toppen av en skogsbeklädd kulle. Skälet till detta ambitiösa projekt är att ge de kadetter som praktiserar ”jordbaserade” religioner, som druider, wiccaner och asatroende, en plats att samlas på och utöva sina religioner. Flygvapnet menar att detta är ett sätt att säkra religionsfriheten också för de som tillhör hedniska religioner.
Stonehenge i England.
Alla är som väntat inte helt glada över denna utveckling. Bob Barr, republikansk politiker, har drivit en kampanj för att förbjuda Wicca-utövare, som ofta kallar sig ”häxor”, inom militären. Han frågar retoriskt vad nästa steg kommer bli:
”Will armoured divisions be forced to travel with sacrificial animals for Satanic rituals? Will Rastafarians demand the inclusion of ritualistic marijuana cigarettes in their rations?”
En undersökning visar att ungefär 700 000 amerikaner praktiserar Wicca eller andra nyhedniska religioner. Wicca lades till i den amerikanska militärens pastorshandbok redan på 70-talet, där dess läror och praktik beskrivs. Wicca kan ses som en modern naturreligion där naturen och årscyklerna står i fokus. Man tillber både en manlig och en kvinnlig gudom. Det finns ingen central styrning utan utövare samlas i små grupper (”covens”) som själva utformar sina ritualer och praktiker, ofta med inspiration från förkristna mytologier och religioner.
Källa: The Telegraph
Het debatt om omskärelse
I fredags publicerade DN debattartikeln ”Därför måste regeringen stoppa omskärelse av småpojkar”. Bakom artikeln står elva personer, bland annat Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, och Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna.
De driver tesen att omskärelse av småpojkar står i stid med de mänskliga rättigheterna, i detta fall barnets rättigheter. Men även religionsfriheten är ju en mänsklig rättghet. Och enligt barnkonventionen har föräldrar ”rätt att ge sina barn religiös och moralisk fostran i enlighet med den egna trosuppfattningen.” Samtidigt får utövningen av en religion ”inte skada barnets fysiska eller mentala hälsa eller utveckling”. Med andra ord är omskärelse av religiösa skäl inte helt okomplicerat.
Debattörerna har bilden klar för sig: barnens rättigheter väger tyngst:
”Empati och respekt bör i detta sammanhang visas de som ingreppet utförs på, inte för dem som står vid sidan av och firar den oåterkalleliga märkningen av barnet.”
Men är det inte annorlunda om man är jude eller muslim? Prästen Åke Bonnier skriver i ett svar:
”För en judisk familj är det viktigt att alla känner samma samhörighet i familjen. En judisk familjs grundläggande identitet formas av bland annat att ett gossebarn omskärs innan det har blivit åtta dagar gammalt.”
Socialstyrelsen resonerar på ungefär samma sätt:
”Den här konflikten är beskriven utifrån västeuropeisk eller kristen diskurs. För grupperna judar och muslimer finns det inte någon sådan intressekonflikt. Det är i barnets intresse att bli en del av familjens tro och tradition.”
Detta verkar dock förutsätta att barn som råkar födas in i en judisk eller muslimsk familj inte kan tänkas motsätta sig föräldrarnas tro och kulturella praxis. DN-debattörerna menar att detta i praktiken innebär att barn som fötts in i en ”icke-västeuropeisk kontext” varken har självbestämmande eller individuella rättigheter.
Debattörerna gör ett intressant tankeexperiment. Tänk er två föräldrar som tillhör en ny religiös rörelse som kräver att de skär av örsnibbarna på sitt nyfödda barn. Skulle i så fall socialstyrelsen gå med på även detta? Rimligtvis borde man göra det eftersom judiska eller muslimska föräldrar kan märka sina barn med hänvisning till religionen. Åke Bonnier skriver i sitt svar: ”att jämföra omskärelse med en påhittad rit i en påhittad religion är genant.” Men varför då? Fiktiva exempel används hela tiden inom filosofin för att tydliggöra underliggande attityder och principer.
Integrationsminister Erik Ullenhag har svarat på debattartikeln med att ett förbud inte är aktuellt. Han skriver såhär: ”I sammanhanget är det viktigt att slå fast att religionsfriheten inte innebär att inskränkningar av andra människors frihet kan försvaras. Är då manlig omskärelse ett sådant ingrepp som bör förbjudas trots att det för många är en del av den religiösa övertygelsen? För mig är svaret nej. Ingreppet är inte särskilt omfattande och föräldrar har en rätt att uppfostra sina barn enligt den tro och tradition som de tillhör.”
En inte helt enkel fråga som sagt. Vad tycker DU?
Gud har 99 namn – slutet på en era
Under åren är det många besökare som fått prova en indisk sari!
Givetvis kommer vi fortsätta att skriva inlägg här på bloggen om allt som har med religion att göra! För er i Göteborgsområdet kommer vi också att forsätta med föreläsningar för allmänheten. Dessa föreläsningar kommer annonseras ut här på bloggen!
Halloween – skräckhögtiden
Jag fick en smärre chock i förrgår när jag såg en tjej med ett stort blodigt sår över hela ansiktet. Det tog en sekund innan jag kom på att det var Halloween…
Kanske har vi som människor ett behov av att under vissa tidpunkter bearbeta och fokusera på det mystiska, mörka och skrämmande i tillvaron. Och även om vitt smink och svarta kläder för vissa av oss är en del av vardagen, kan det vara trevligt att en gång om året få smälta in i mängden av utklädda halloween-firare.
Halloween är för många svenskar en ny högtid. Den kom till Sverige från USA och blev populär för ungefär tio år sedan. Typiska Halloween-traditioner är att tillverka ljuslyktor av pumpor, se på skräckfilm och klä ut sig till monster, häxor eller djävlar. I år kunde man dock notera att vissa väljer att se högtiden som en allmän maskerad och de skrämmande karaktärerna får nu sällskap av bland annat prinsessor och pirater. Även om halloween-traditionen uppfattas som ny av många svenskar har det funnits liknande traditioner kring Lucia förr i tiden. Då klädde man också ut sig i skrämmande utstyrslar och tände ljuslyktor tillverkade av rovor.
Halloween är en förkortning för All Hallows Evening, alltså aftonen inför All Hallows Day. Ursprunget till högtiden kan vara den gamla keltiska skördefesten Samhain, då det ansågs att gränsen mellan vår värld och de dödas värld var som tunnast. Högtiden firas än idag av wiccaner (moderna häxor).
Katolska kyrkan kom att lägga en kristen betydelse i högtiden genom att koppla den till helgonen. Det är för att Sverige var katolskt som vi fortfarande kallar högtiden Alla helgons dag, även om man fokuserar på att minnas och hedra de döda snarare än helgonen. Vissa svenskar har uppfattat Halloween-firandet som ett hot mot det traditionella allhelgonafirandet. Det är en av anledningarna till att Halloween ofta firas helgen före allhelgona i Sverige, trots att det egentligen är samma dag som firas.
Moské i is
Vid det kända ishotellet i Jukkasjärvi planeras nu en ismoské. Varje vinter har det byggts en iskyrka vid hotellet, men snart det vara dags att också bygga en ismoské, menar ishotellets skapare Yngve Bergqvist. En förprojektering pågår och bygget kommer om allt går vägen att starta nästa vinter.
”Vi får se hur det går i framtiden, vi är öppna för allt och vi har religionsfrihet här i Jukkasjärvi”, säger Yngve Bergqvist.
Idén till ismoskén kommer från Mahmous Ahldebe, tidigare ordförande i Sveriges muslimska förbund.
Källor: Dagen, Kyrkans Tidning
Kväkarveckan
Ibland låter vi på bloggen en gästskribent komma till tals, såsom i följande inlägg av Andreas Brand.
Den 1-9 oktober har utsetts till en ”kväkarvecka”, något som bland annat uppmärksammas i den engelska tidningen The Guardian. Få i Sverige känner till kväkarna, varför det passar bra att kort berätta lite om denna rörelse, och varför det egentligen är väldigt okväkerskt med en kväkarvecka!
På 1600-talet, närmare bestämt för 350 år sedan, startade en kristen rörelse i England som kom att kallas ”kväkarna” och senare blev det officiella namnet ”Religious Society of Friends”, på svenska ”Vännernas Samfund”. Centralt för den nya rörelsen var att man samlades till gudstjänster som bestod av tystnad och de uttryck som uppstod ur tystnaden inspirerade av Gud/den helige ande (ex predikningar eller böner). Gudstjänsterna hade alltså inte ett förberett innehåll eller ett program, utan man skulle vänta på Guds ledning. Just denna direkta vägledning direkt från den uppståndne Kristus var något kväkarna lade väldigt stor vikt vid, och livet skulle försöka levas enkelt och stillsamt för att kunna lyssna till denna gudomliga ledning.
Att leva sitt liv i enlighet med det gudomligt inspirerade tilltal vilket ledde till ett starkt engagemang för sociala och etiska frågor. Många kväkare blev pacifister och kämpade för mänskliga (och djurs/naturens) rättigheter och gör det ännu idag. Läser man idéhistoria ser man spännande nog att kväkarna har varit progressiva på många områden och många moderna värderingar (ex jämställdhet eller slaverimotståndare) har man varit tidigt ute med. Här är en lista på kända och mindre kända kväkare: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Quakers
Pacifism ingår som en viktig del i kväkarnas livsföring
Kväkarrörelsen lever och frodas i världen och i Sverige även om man numerärt sett sällan varit särskilt många, då man inte gjort mycket väsen av sig, och då kan det vara bra att uppmärksamma samfundet med en kväkarvecka. Idag fyller Vännernas Samfund ett viktigt syfte genom att vara en motpol till dagens materialistiska höghastighetssamhälle. Man har bland annat haft meditation och mindfullness som en del i sin religionsutövning flera hundra år innan dessa begrepp populariserats. Andakter hålls på flera håll i Sverige med den största samlingen i Stockholm. Mer information om det hittar man på www.kvakare.se och vill man hitta kväkare på facebook kan man fråga i facebookgruppen ”Vännernas Samfund, kväkarna”.
Så tillbaka till frågan varför en kväkarvecka är okväkersk! Kväkarna har aldrig följt något kyrkoår och inte heller betonat söndagen som gudstjänstdag särskilt starkt, utan i stället talat om att varje dag är helig. Man gör ingen skarp distinktion mellan heligt och profant som vissa religiösa rörelser gör, utan försöker få varje aspekt och dag av livet att genomsyras helt av det heliga – genom Guds direkta närvaro och inspiration.
Andreas Brand, kväkare och multireligiös guide
Kung Abdullah: Mekka-expansion är en plikt
Den heliga staden Mekka i Saudiarabien växer så det knakar. För många muslimer är detta bokstavligen talat världens centrum: i Mekka finns nämligen Kaba, den kubformade helgedom som enligt myten uppfördes av profeten Abraham (Ibrahim på arabiska). Det är mot Mekka man vänder sig i bönen (salat) och det är till denna plats man gör sin vallfärd (hajj). Runt 4 miljoner människor vallfärdar till Mekka varje år.
Man har redan börjat expandera runt Kaba för att fler ska kunna få möjlighet att besöka platsen. Förra månaden lades grunden för nya faciliteter som ska kunna rymma 1,2 miljoner människor på en gång. Kung Abdullah skall förra veckan också ha uttryckt för Shura-al-majlis (landets styrande råd) att det är en religiös plikt att beskydda denna heliga plats och göra den tillgänglig för så många troende som möjligt.
Vissa organisationer har dock uttryckt oro över kung Abdullahs ambitiösa expansionsplaner, hur ädla motiven än må verka. Islamic Heritage Research Foundation menar till exempel att historiska platser riskerar att förstöras när den ena skyskrapan efter den andra uppförs. För att kunna uppföra världens största klocktorn revs till exempel ett ottomanskt fort från 1700-talet (och kullen som det stod på). En annan kritik handlar om att alla dessa nya lyxhotell och köpcentrum som uppförs är en kommersialisering av religionen, där man utnyttjar platsens religiösa betydelse för att tjäna pengar på rika pilgrimer.
Källor: The Guardian, NDTV
Facebook för ultraortodoxa
Känner du att Facebook är lite för provocerande och vågat? Vill du slippa bli frestad av kontakter med det motsatta könet eller utsättas för opassande kommentarer? Då kanske FaceGlat är något för dig – communityt som är skapad av och för ultraortodoxa judar.
Bland de mest konservativa ultraortodoxa judarna är det anständighet och måttfullhet som gäller, framför allt när det gäller klädsel och umgänge mellan könen. Män och kvinnor hålls åtskilda i synagogan, på dansgolvet på bröllop och på vissa håll också på bussar.
Modern teknik och internet är inte något dåligt eller farligt i sig, men behöver hållas under strikt kontroll, enligt den ultraortodoxe rabbinen Shafran. Detta har den unge israeliska webbdesignern Yaakov Swisa tagit fasta på med sidan FaceGlat. Här separeras män och kvinnor redan när man registrerar sig, stötande bilder och annonser blockeras och ett speciellt filter håller statusuppdateringar och kommentarer rena från opassande språkbruk.
Sidan har runt 2000 användare.
Källor: http://religion.blogs.cnn.com/2011/09/12/faceglat-can-social-media-be-made-kosher/
Lagförslag i Nepal: förbud mot mission
Religiösa minoriteter i Nepal har gått samman i protest mot ett nytt lagförslag som skulle göra det olagligt att såväl konvertera som att missionera. Det må låta som något religionskritiska maoister hittat på, men förslaget kommer från hindunationalistiska grupper och syftar till att skydda hinduismen som dominerande religion. De argumenterar för att folket borde ha fått rösta om att behålla hinduism som statsreligion när monarkin föll 2006.
Med det nya kontroversiella lagförslaget skulle det bli olagligt att försöka övertyga en hindu att konvertera, likaså att predika offentligt eller sprida religiöst material. Att bli fälld för detta brott skulle kunna leda till böter på upp till 700 dollar och fem års fängelse.
För några dagar sedan samlades representanter för olika minoritetsreligioner (bl.a. katoliker, protestanter, buddhister och baha’i) och ledare för politiska partier. Tillsammans tar de upp kampen mot den nya lagen som ses som ett hot både mot religionsfriheten och det sekulära samhället.
Källa: Worldwide Religous News
Par(a)diset på jorden?
.jpg "paradis")
Talade nyss med en man med iranskt ursprung som gjorde mig uppmärksam på att paradis kallas ”pardis” på persiska. Något förbryllad över denna likhet wikipediade jag mig fram till följande: ”Paradis, park eller trädgård, härstammar från det persiska ordet pairidaeza (persiska: پردیس, pardis)”.
Men vad betyder då egentligen paradis? Wikipedia: The literal meaning of this Eastern Old Iranian language word is ”walled (enclosure)”, from pairi- ”around” + -diz ”to create, make”. En typ av inhägnad eller avgränsat område alltså. Nära förknippat med paradiset är trädgården eller parken. Edens lustgård känner nog alla till och även i Koranen beskrivs paradiset (Jannah) som en vacker trädgård vattnad av bäckar.
De flesta religiösa människor skulle betrakta dessa beskrivningar av paradiset som metaforer för ett andligt tillstånd men en del, som Jehovas Vittnen, betraktar paradiset som en högst fysisk tillvaro här på jorden – någon gång i framtiden.
Kanske finns paradiset redan idag? Betydelsen av enclosure eller ”inhägnad” ger mig associationer till gated communities, där de bättre bemedlade kan få leva det perfekta livet i sina pastellfärgade hus och välansade gräsmattor, befriade från all kriminalitet, smuts och värdsligt elände.
